Är jag galen eller målmedveten?

Den frågan måste jag ju bara ställa mig.
Just nu är det så himla tungt att dra på sig kläder för att ge sig ut och jogga. Och då menar jag SÅÅÅÅ tungt!!
Vad är det i min kropp som får mig att ge mig ut och trotsa hela mig egentligen? Jag måste ju vara helt knackas-bananas i huvudet alltså?
Innan så längtade jag ju faktiskt efter att ge mig ut och slita lite. Men inte ett uns av den känslan finns kvar längre.
Vill ha tillbaka den!! Så att det blir liiiiite enklare att motivera mig.
Visst inser jag att det är bättre till än i från, men jag vill ju ha skoj också och känna att jag utvecklas.
Inte ett smack av den känslan har jag vad gäller löpningen just nu ju :(

Så idag när jag tog på mig kläderna så var det snöfall ute. Men jag tog mig ut. Efter bara några 100 m så inser jag att jag glömde av toalettbesöket innan. VOIJNE!! Det sätter sig ju mentalt att jag var lite kissenödig och jag tänkte miljoner tankar om hur jag skulle lösa detta.
Hittade ingen annan lösning än att jag fick vända tillbaka hem. Sprang in på toaletten med dobbarna på skorna och alltså, några droppar blev det!!! Måste vara mentalt alltihopa, lol
Tänkte hitta på en ursäkt för mig själv och stanna inomhus genom att tänka att ja, ja, jag var ju ute lite i alla fall, men bet ihop och begav mig hör och häpna ut igen!!!

Ja, det blev ingen lång sträcka idag ändå, jag gav nog mentalt upp direkt när jag kom ut igen och det blev bara 2 varv runt "dungen" innan jag gav upp fysiskt också.
Och det retar mig lite!!! Om jag nu ändå trotsade hela mitt inre väsen, så ger jag upp ändå till slut?
Knas-Linda!!

Mmm, så för att knyta ihop bloggen här idag så har jag fortfarande inte kommit fram till något.
Eller jo, det har jag ju nog egentligen när jag tänker efter.
Målmedveten ÄR jag ju så in i bänken, och galen är jag nog lite granna också skulle jag tro.
Så kombinationen av dessa blir väl helt crazy alabama helt enkelt, lol.

Nu blir det nog en Zettlers match, måste ju tillgodose mina tävlingshorn och vinnar skalle lite, hahahah.
Sedan är det jag som sitter fastklistrad i soffan när mitt favvis program: Så Mycket Bättre kommer i kväll :)

Kram L