Huaha

Ja, precis så känns det nu, Huaha!!!

Sandra ska åka till Rhodos och jobba i drygt 3 månader!!! WHAT??? Hur gick det till?? När blev hon så stor???
Jag har inte godkänt att hon skulle växa upp så himla fort lol.
Men samtidigt så är jag glad att hon får ge sig ut på sin första resa i livet som vuxen och jag vet att hon kommer få en fantastisk tid.
Fast orolig kommer jag nog vara 24/7 tills hon är tillbaka här hemma igen.

Mitt upp i alla känslorna att Sandra åker iväg så kommer ytterligare en sak, och det är att mitt minsta barn, min "lilla Hannah" inte alls är liten längre hon heller!!!
Shit - vad händer där också??
Hannah kom och frågade för någon vecka sedan om det är ok om hon och några kompisar åker till Stockholm i höst för att gå på en konsert.
Min första tanke var så klart NEEEEEEJ du är för ung.... Men som tur var så han min hjärna reboota sig lite så jag han fråga med vilka hon skall åka.
Jag fick svaret och då hade jag hunnit i kapp i min lilla hjärna och insåg att hon är ju 17 år och klart att hon ska få åka på konsert (kommer dock att ha nååågra förmaningar bara lol).

Så nu blir det till att inse att vår underbara semesterresa till Bali som vi var på i vintras nog kanske var vår sista familjesemester. Det är inte alls säkert att jag får med mig kidsen framöver.
Huaha - vill göra som hundar gör och bara skaka kroppen när de skakar av sig lite obehag.

Men vilken resa jag fått vara med om hittills med mina underbara flickor - är otroligt tacksam över att dem valde just mig till mamma <3 p="">
Over and out

What´s up?

Oj, var ett tag sedan det skrevs något här nu.
Varit lite turbulent i livet, som vanligt??

Ska inte gå in på alla detaljer men det finns up´s and down´s rätt mycket just nu.
Försöker att fokusera på alla up´s och inte ha så mycket förväntningar på allt och inget.

Den största up´s som är just nu stavas B A L I :)
Ska bli attans skönt att få åka till sol och värme, men framförallt att få träffa Thuresson´s igen. Var alldeles för länge sedan vi sågs nu!

Planerna pågår för fullt och idag bokade jag in två nätter på Gili T - hoppas det blir lika magiskt som det ser ut.

En annan up´s är faktiskt att jag och Hannah har börjat träna lite ihop! Vi har varit på spinning och Fuego hittills. I morgon blir det simning och på onsdag spinning igen. Det är himla mysigt och gör mig varm i hjärtat att hon faktiskt vill ha med sin gamla mamma på detta :)

I början av september hände en väldigt konstig sak, har knappt hunnit smälta det ännu men är också en big Up´s :)
En lördag åkte vi ned och hjälpte våra grannar att flytta hem lite saker ifrån deras badstuga i Skrea.
Där och då blir jag nog lite kär i själva tanken på att få ha en egen sådan. Hade varit perfekt för mig och oss att ha en sådan insåg jag. Hade aldrig tidigare ens haft en tanke på att ha en badstuga i Skrea för dem är ju super-små (trodde jag...)
Ändrade uppfattning totalt!

Så, våra grannar sa att jag kunde kika på blocket om det fanns några till salu. Det fanns det!!! Vi gick runt och kikade på dem allihopa och den sista vi kom till var "Den"!!!
Det var verkligen min stuga - fanns inget annat!
Jag tog kontakt med ägaren och för att göra en lång historia kort, två dagar senare var stugan vår!!!!
Har numera blivit vårt lilla paradis. Både jag och Sandra har varit där en hel del.
Jag åker alltid ner och sover där en natt varje gång jag åker till Malmö och jobbar. Sista tiden blivit nästan varje vecka.
Sandra har behövt lite egentid och har då åkt med mig ned, sovit 1-2 nätter och sedan hämtar jag henne när jag åker hem ifrån Malmö igen.
Har varit hur bra som helst!

Sommaren 2016 längtar jag nu till så vi kan få bo in oss i vår lilla 18-kvadratare :)

 

 

Glädjetårar!!!

I drygt två månader har jag levt i en sorts mardröm.
Sandra skulle utredas för Huntingtons juvenila form. Det har varit ett töcken av känslor, stress, ångest och ja, alla känslor man kan beskriva tror jag.

Veckan som varit har varit galet jobbig. Visste att vi skulle få besked på testet på fredagen och jag både ville och inte ville få beskedet.
Tyvärr var jag ganska så övertygad om att Sandra hade sjukdomen och har förberett mig på detta......(om man nu kan göra det....)

I går så var dagen inne. Sådan ångest men när vi fick beskedet att Sandra inte bär anlaget alls så var det som att Mount Everest försvann ifrån mina axlar!!!
JÄVLAR VILKEN LYCKA kan jag bara säga!
Vi grät, skrattade, var chockade, var överlyckliga och återigen, alla möjliga känslor kom fram.
I min hjärna dök det plötsligt upp en "bild" av barnbarn lol.

Jag är såååååååå tacksam över att Sandra aldrig mer behöver oroa sig för att hon är drabbad av sjukdomen. Hon behöver aldrig mer oroa sig för den för sin egen del.
Kan bara tacka "någon däruppe" som i detta fallet faktiskt vakat över oss.
Nu rinner det glädetårar igen lol.

Denna helgen kommer gå i tacksamhetens tecken och jag har påbörjat min resa med att leva här och nu!

Min dotter är myndig nu!!!

Hold your horses!!
Hur gick detta till??

Sandrisen är nu 18 år och nu är hon baske mig vuxen på riktigt! Jag fattar inte var 18 år har tagit vägen? Hoho - vart finns ni alla år??
Dagen efter så skulle jag överföra pengar mellan hennes konto men tji fick jag. Dem har jag inte tillgång till längre....
Skulle även sjukanmäla henne i veckan men tji igen, det har jag inte rätt heller att göra.
What?? Hon är ju fortfarande min "lilla tjej" ju!!!
Vet inte om jag har godkänt detta - att hon skall bli myndig just nu lol.

Men något rätt måste vi ju ha gjort, jag och Jonas. Vi har två fantastiska tjejer som vi älskar över allt annat <3 p="">Dem är dessutom väldigt, väldigt fina, både på insidan och utsidan och jag är så jäkla stolt över dem båda två!

Men nu börjar ett nytt kapitel i mitt liv, och jag bävar nästan lite inför Hannahs 18-årsdag om två år... Brrrrrr det kan jag inte tänka på just nu.....

På Sandras 18-årsdag så var det fantastisk fint väder, precis som det ofta har varit på hennes dag och här är hon framför sitt plommonträd som är precis lika gammalt som henne :)
Hannah ville inte vara med på bild men det kommer när hon minst anar det ;)

 

 

 

Cosmo Consult och Malta

Jag har fått ett nytt favorit land!
Det heter MALTA :)

I onsdags åkte jag till Malta med mina blivande kollegor på Cosmo Consult. Kändes jätte bra att få chans och åka iväg ihop med alla som jobbar på Cosmo Consult här i Sverige trots att jag faktiskt inte har börjat jobba där ännu!
Var lite blandade känslor, jag har ju gjort en liknande resa när jag började på PAN....

Men jag åkte i alla fall väg. Hade legat däckad av en jäkla tuff influensa dagarna innan och var fortfarande inte frisk när jag åkte. Hade en grymt jobbig hosta och fick tillbaka febern men men, bara att bita ihop .)

Fick träffa oerhört trevliga och roliga personer som jag säkert kommer ha jätteskoj ihop med när jag börjar jobba den 6 maj på Cosmo så kändes mycket bra :)

Var några fantastiska dagar och jag kommer absolut att åka till Malta igen och gärna hyra ett hus några veckor. Kanske redan nästa sommar? :)

Här kommer några bilder, jag längtar redan tillbaka....

Over & Out for now....

Mardröm.......

Live blir återigen inte alltid som man tänkt sig.....

Kan inte gå in just nu på vad som hänt men min värsta mardröm kanske blir verklighet :(
Kommer bli det jobbigaste 3-4 månaderna so far i mitt liv tror jag.

Hoppsan - vad hände?

Jag har inte riktigt fattat vad som hände för några veckor sedan, eller jo, det har jag väl gjort kanske....

Jag har tagit ett beslut som jag efter mycket tankar om ditten och datten innan jag tog beslutet nu har landat i och som jag är supertaggad för.
Det är nämligen som så att jag ska byta jobb :)

Känns nästan lite otroligt, jag trodde nog att jag skulle bli kvar på EVRY lääääänge med tanke på att jag jobbade 18 år på Enjoy och sedan knappt 8 år på PAN. Men ödet hade en annan väg åt mig helt enkelt :)

Jag är i alla fall himla glad över att jag blev uppringd och ännu gladare över att de ville ha mig som kollega :)

Detta skall firas med lite bubbel tror jag lol.

Over & Out

Min favvostad - London

Mmmmm så då har jag varit här igen :)
     
L O N D O N ! ! !

Medans Jonas och Hannah åkte till Idre ihop med Johansson´s så åkte jag och Sandra till London.
Eftersom Sandras knän inte är bra så var inte skidåkning ett alternativ. Sedan var det liksom inte aktuellt att lämna Sandra hemma heller själv, hur kul hade det varit?
Nepp, så jag bokade en resa till London för oss två och vilket bra beslut det var :)

Torsdag till Söndag var vi där och hade inga planer (ehhh, Sandra hade en plan - SHOPPA ) utan skulle bara göra det vi ville och när vi ville :)

Så det blev en hel del shopping så klart. Vi hade tomma resväskor med oss och fulla resväskor hem ;)
Jag älskar verkligen denna staden och hade lätt kunnat flytta hit om allt klaffade. Men vissa drömmar skall nog förbli drömmar helt enkelt :)

Sandra och moi inför en shoppingrunda

Camden Market - här kan man ju strosa hur länge som helst.

Ketchupkrig....

Idag hände något som jag inte trodde skulle hända undertecknad kan jag lova!

Att slabba eller leka med mat är inte riktigt min grej och inget som jag gillar. Mat ska ätas liksom...
Så varifrån jag fick min idiotiska kommentar vet jag inte riktigt men plötsligt händer det?!?!?

Vi satt hela familjen vid köksbordet och åt kvällsmat. Hannah satt och pillade på ett lock som lät "klonk, klonk, klonk" och jag bad henne snällt att sluta.
Nope, hon fortsatte och tillslut blev jag väl lite grinig kanske så då säger jag:
Om du gör det där en enda gång till så kommer jag spruta ketchup på dig!!!
Jepp - väldigt mogen kommentar ;)
Hannah tittade förvånat på mig och jag såg hur hennes hjärna jobbade med: Kommer hon göra det eller ej??
Så självklart fortsatte hon!!!

Nu är jag ju en person som försöker stå för vad jag säger och inte komma med tomma hot, så jag sliter till mig ketchupflaskan och vinklar den mot henne och sprutar så hårt och mycket jag bara kan!!!

Tjutet hon gör kan jag skratta åt fortfarande. Snabb som blixten är hon också så hon slängde upp sina händer så vad hände då tro??
Jo, självklart så blir det "Right back at You"!!!
Ketchupen splashar tillbaka mot mig såklart......

Samtidigt så blir Hannas händer fulla med ketchup och hon freakar nästan ut och rusar mot mig och torkar av sina kladdiga händer på min tröja!!!
Och jag bara tänkte What?? Vad hände här?? Det var ju inte jag som skulle bli ketchupkletig???

Tja, det fanns ketchupstänk lite här och var i köket och jag fick snällt torka upp det efter att jag lagt min tröja i tvätten.
Men faktiskt så var det riktigt roligt!! (Men det säger jag inte högt till kidsen för det får inte bli en vana LOL)

Mest av allt så tror jag att jag chockade familjen för deras ögon var stora som tefat efteråt lol :)

Over & out

Saknad....

Snart tre månader sedan Wille kom till regnbågsbron och fy sjutton vad jag saknar honom!!!
Har inte riktigt begripit mig på sorgen utan tycker nästan jag saknar honom mer nu än strax efter att han somnade in!?!!?
Man kan ju tycka att det borde bli lättare och att sorgen bleknar och det kommer den såklart att göra, det vet jag ju.

Men varje dag när jag kommer hem så hugger det till i hjärtat när jag inser att min lilla svarta lurvas inte kommer och möter mig i dörren, eller springer ut när dörren är öppen.
Morgonen tänker jag inte så mycket på längre men det är just när man kommer hem och öppnar dörren och väntar på sin älskling som blir överlycklig över att jag är hemma igen som sorgen är oerhörd stor.
Likadant är det i soffan, jag lägger mig fortfarande långt ut med knäna för jag vet att han kommer att lägga sig sked med mig. Men inser ju strax därpå att han inte kommer göra det mer.

Just nu är jag inne i en fas där jag inte ens kan se portisar på bild utan att tårarna nästan börjar komma. Inser att jag nog har försökt att tränga bort känslorna och vara stark.
Det går ju inte.... Dem måste ju få komma.... Och det gör dom just nu....

Min hjärna vet att vi gjorde rätt beslut, han led och han var värd ett mycket bättre och värdigare liv än tassarna i bandage och smärtstillande medicin. Men mitt hjärta brister emellanåt.....

Gaaaaaaaad Wille vad jag saknar dig!!!!
Jag vet att du rullar runt i gräsen i regnbågslandet och har det underbart med alla andra djuren och att vi kommer att ses igen mitt hjärta <3 p="">