Jag gör vad jag tänker...

Var en gång på ett väldigt bra seminare där föredragaren bla sa:
Du blir vad du tänker!!!

Nu har jag modifierat om det lite till:
Jag gör vad jag tänker :)

Har varit riktigt kass sedan i torsdags, men när jag vaknade i morse så kände jag mig väldigt mycket OK :)
Gissa om jag jublade!!
Och då, det är knappt så jag tror det själv, men en utav de första tankarna var:
Jag kan springa mitt långpass idag...
Mmm, jag vet, riktigt galet..
Halllllååååå - det är ju mig - Linda - jag pratar om... Hon som absolut INTE vill springa och tycker det är dööööödens tråkigt... hahahaha.

Nåväl, efter en hel del måsten här hemma så var jag och tjejerna på bio och min tanke var att jag skulle ge mig iväg ut efteråt.

Men, sen så satte jag mig och surfade lite och tänkte till. Var sååå sugen på att ge mig iväg ut och springa eftersom de sista två veckorna inte har fungerat med löpning och det övriga livet.
Insåg i alla fall att det var nog ganska dumt att ge mig iväg ut ensam på ett långpass. Vet inte riktigt hur kroppen reagerar efter dagarna som jag varit utslagen.

Så nu har jag istället suttit på spinning cykeln här hemma i 30 min istället. Kändes tryggare och jag visste att jag direkt kunde sluta om pulsen började skena iväg eller om jag kände det allra minsta till knepighet i kroppen.

Så nu knyter jag an till min rubrik, jag tänkte först att jag skulle cykla sakta i 15 min. Sedan tänkte jag om..
Nä, Linda - du skulle vara ute och jobba lätt i 30 min idag. Cykla dessa 30 min istället!!
Sagt och gjort, jag gjorde som jag tänkte....

För övrigt så får jag nog säga att det var bra gjort att jag stannade inomhus.
Det har hänt en hel del tråkiga saker här i helgen i Brämhult.
Unga killar har överfallit, misshandlat och försökt våldta unga kvinnor....
Alltså, 12 och 13 år gamla var killarna!! Vart är vi på väg???

Nu är båda killarna omhändertagna men en utav dem gick på tjejernas skola.....
Gissa om tankarna har gått om både det ena och det andra...
Idag hände det ytterligare saker här, en kille i 25-års åldern har blottat sig för flertalet här i Brämhult och även onnat inför småtjejer..
Gisses, här som det alltid har varit väldigt lugnt.... Phu...

Så som sagt, känns inte helt ok att ge sig ut och springa här själv när det är kolsvart ute...

Oj oj oj, vilken roman det blev idag!
Oj oj oj igen, I LOVE Zlatan!! Vilken grymme mål han gjorde!!! Tjoho... hahahaha


//Linda

Hmm, om du nu har orkat läsa ända hit så kan jag bjuda på en Afrodite sång, lol

http://www.youtube.com/watch?v=2nEDIgr6ByQ

Reflektion..

Ja, nu har det gått ett tag sedan bloggandet.
Hmmm, tiden bara rinner iväg....

Tänkte i alla fall bara dela med mig utav mina reflektioner ifrån lördags.

Jäklar i mig så skoj jag hade! Alla hade engagerat sig så himla mycket och var på tipp topp humör :)
Som vanligt så rusar ju klockan fram... Man känner ju att man inte har hunnit prata med alla så mycket som man hade velat. Men så är det väl alltid antar jag??

Det var helt galet att stå i baren vid 01.30 tiden. Var ju tvungen att skåla med alla och tja, då blev det ju sprit i mitt glas. Oj oj oj....
Vi framförde ju också våran låt till 40-åringarna. Det var uppskattat och folk jublade... hahahaha. Ja, man får väl bjuda på sig själv antar jag?

Hmmm, vart ju en lite småarg Afrodite när vi kom hem. Jonas skulle ta hand om nycklar och plånbok.
När vi åkte hem i taxin och hade släppt av Tobbe och Sara så kom Jonas fram till att han inte hade någon plånbok med sig... Hmmmm.... Som tur var så hittade han en hundring i fickan, lol.

Sedan dags att gå in... Nästa grej... Nä - jag har inga nycklar, säger Jonas. Och mycket riktigt. Det fanns inga nycklar...
Då var Afrodite MEGA ARG, hahahaha. Slutade dock med att Jonas tog ett varv runt huset och hör och häpna, hux flux så stod han inne i huset!!
Groventré dörren hade tjejerna glömt att låsa....

Tja, det var en kanon kväll. Tanken och bilden på Bunnie alias Kokke glömmer jag aldrig. Inte heller Grannen i Beck ( Stefan ). Ja, förresten, alla var ju riktigt bra utklädda!!

Nu blir det dags att krypa ner i sängen och stenslockna. Får väl ladda inför att åka till vårdcentralen i morgon och kolla om vaccinet har kommit... :(

Sweet dreams!

Kram L

Intervall träning

Phu och återigen phu...
I går var det intervallträning för min del.
150 m skulle man springa i snabbt tempo utan att få mjölksyra. Jogga lätt tillbaka och göra om detta 8 gånger.

Pice of cake tänkte Lindzen. 150m skall jag väl fixa utan några problem? Återhämtar mig ganska snabbt så jag såg framför mig hur jag sprang som en riktig löpare.
TJI fick väl jag!!!
Ska aldrig mera ta något för givet!!
Sååååååå himla jobbigt det var!!! Efter 100 m så kände jag hur kroppen ville slänga sig ner på marken och dö. Nu fick den ju inte det utan fick snällt anpassa sig efter mig men hua, så trötta benen var....

Hahaha, grannarna måste ha trott att jag har fått ett psykiskt bryt eller något. För jag hade mätt upp 150 meter på gatan utanför våran lilla gata och sprang ju där fram och tillbaka, hahahah. Var nog en syn som fick dem att sätta kvällsmaten i strupen kan jag tro... lol

Nåja, jag var ute och sprang och det var det viktigaste :)

Kramiz

Skratta eller gråta?

Mitt första långpass i hela mitt liv. Hade inte direkta förväntningar, eller jo, det är klart jag hade!!
Kan ju inte låta bli....

Mitt mål var idag att spränga 6 km gränsen. Kändes inte helt omöjligt. Men när jag vaknade i morse, gick upp och gjorde mig iordning och tog på mig kläderna så kändes det skit jobbigt rent ut sagt. Jonas vaknade och skulle till jobbet och tittade på mig och sa att jag var tokig, men grym... lol.

Startade klockan och började promenera som jag ska göra. Åhhh, så segt. Nästan ont i knäna och hela kroppen.
Ja, tankarna kom ju direkt... Ska jag avvakta med detta idag? Kanske dumt att göra sönder kroppen? Kanske bara ska gå en stund?
Men NEJ, PROVA skrek jag tillbaka till kroppen.
Och jag gjorde det baske mig!!!!!!!! Jag fullföljde hela programmet idag.

Då är frågan, ska jag skratta eller gråta när jag kom hem? Hur såg det ut? Hahaha, klart jag visste om det när jag kom hem. Hade ju full koll på allt hela vägen.

Blev rekord idag!!!!!!! Slog inte bara 6 km gränsen utan tom 7 km gränsen!!
Tot blev det 7,57 km idag och jag är så himmla, himmla glad och super nöjd!
Fattar fortfarande ingenting, gjorde jag det verkligen? Utan att falla ihop död?

Göteborgsvarvet kommer jag absolut att klara inser jag ju nu. Är ju lång tid kvar och jag är stark som en oxe mentalt och tydligen mycket starkare i kroppen nu också bevisligen :)

Så jag både skrattar och gråter idag!! Av lycka och tycker jag är världens bästa Lindzen idag :)
(Osvensk som vanligt, hahaha )

Kram till alla!! ( Jepp, är man glad så är man och kan då dela med sig frikostigt, hahaha )

//L

Måste lära mig kill-saker...

Har nu precis varit ute på min torsdags runda. Känner mig ganska nöjd, blev 5,87 km PIP,

Var kall ute och blåste ganska så rejält så näsan började rinna...
Det är då jag inser det: Måste ju öva på att snyta mig så där killigt, hahaha.
Gaaad, vilken tur att jag var ensam när jag testade.
För prova måste man ju göra i farten, det kan ju inte vara så svårt att snyta ut ena näsborren tänkte Lindzen...
MEN det var det, hahaha.

Ja, jag ska bespara er detaljer. Men sitter fortfarande och flabbar och tackar högre makter för att jag var ensam just där och då, lol
Så resten av sträckan blev det vackert till att dra in det så där tjejigt för att sedan fräsa ut när man kommer hem...
Men det ska tränas, så snart så kommer jag vara liiite manligare, hahaha.

Kändes för övrigt väldigt bra när jag kom hem och reflekterade över min runda. Trots att det kändes lite segt när jag kom iväg.
De första 20 löpstegen var som en bebis som precis har lärt sig gå, kändes vingligt och ostabilt.
Men allt eftersom så blev det bättre och bättre idag. Tror tom att jag lärde mig ta lite bättre löpsteg :) Kändes nästan som om jag flög fram.
Dock inte med lätta fjädrar, mer med mega turbo motorer

Ser fram emot lördag, då blir det mitt första långpass. 1 timme ska jag vara ute och försöka jogga minst 20 min. Ska jag nog fixa :)
 
Kram L

Tomt..

Ja, är allt lite tom i huvudet just nu. Vet inte riktigt vad jag ska skriva om.
Kan ju börja med att Hanna har haft nästblod och det är lite oroväckande tycker jag!

Sedan har jag börjat ett nytt träningsprogram. Denna gången sträcker det sig under 16 veckor och då är jag redo för en halvmara!! Vad tror ni om det?
Jag är i alla fall helt övertygad om att jag kommer att fixa det :)
Har ju fått så himla mycket support också så då kan man ju bara inte misslyckas.

Nä, det var ingen bra kväll till att blogga känner jag... Blir bara blaj, hahaha.
Får återkomma en annan dag.

Sweet dreams!

//Linda

Vika ner sig eller vara smart?

Ja, idag är jag inte helt 100%-igt säker på vilket som stämmer in på mig.

Var och tränade med Tessan i morse. Hade tänkt att springa på löpbandet men gjorde lite ont i knät samt att jag hade känning av någon nerv tror jag strax ovanför skinkan. Så med tanke på det så hoppade jag över löpbandet och tränade övriga kroppen så gott det gick.
Men var ju sugen på att springa och när jag kom hem så bestämde jag mig.
Slet på mig löparskorna och begav mig ut och började springa.

Faktum var att jag kände inte av något i knät och inte någon nerv heller :)
Däremot så var det riktigt jäkla segt. Sprang inte samma runda som jag brukar i dag eftersom jag inte visste hur kroppen skulle reagera, utan sprang i närheten av hemmet.

Är en lång raksträcka några 100 m ifrån där jag bor och åt ena hållet så är det svagt nedåt, åt andra hållet svagt uppför givetvis, lol.
Nerför gick ju hur bra som helst, men när jag vände så tog det bara stopp.
VILKEN motvind!! Och uppför precis hela tiden.
Lagom till det så kom ju 5-min löpningen givetvis...

Och så kom då ögonblicket som jag har varit så himla stolt över att jag har lyckats tänka bort varje gång hittills...
Kroppen tog slut helt, orkade inte.
Kunde inte förmå mig till att springa sista minuten utan stannade av och gick istället..
Det ÄR surt....

Gick några minuter hemmåt och återhämtade mig ganska så ok tycker jag.
Så när jag kom upp till "dungen" så kände jag mig lite sugen igen.
Ja och nu så var jag riktigt mentalt stark igen. Började springa och tog ett varv nonstop runt dungen och vände sedan hemåt igen springades.

Blev 3,2 km totalt i dag och får nog säga att jag är nöjd trots allt.
Var riktigt lack på mig själv för att jag slutade springa så där mitt i...
Men nu efteråt så får jag kanske tänka om lite.
Var nog kanske smart egentligen att lyssna på kroppen och inte bara köra på....

Ja, jag vet fortfarande inte om det var en mental svacka eller om det var mentalt starkt att sluta för att sedan ta nya tag...
Återstår att se antar jag :)

Ha en skön lördag nu!

Kram Linda

Finns inget dåligt väder??

... MEN jag har inga bra kläder att springa i nu när det börjar bli vinter märker jag!!

Trots allt så trotsade jag väder gudarna, ja, inte ska de få mig att komma ur min rytm nu inte!!!
Kom ut och började gå och värma upp lite, kände då att det var lite halt minsann...
Nåja, får väl springa lite försiktigt tänkte jag och vara medveten om underlaget bara...

Efter uppvärmingen så började jag springa. Och det blev bara mer och mer is, och mer och mer snö dessutom. Så med livet som insatts ( JAAA, så kändes det ett tag när bambi gled omkring, lol ) så sprang jag en bit.Tillslut insåg jag att ju högre upp jag kom desto värre blev det bara.

Var nu väldigt nära att ge upp kan jag nog erkänna. Tänkte ge upp löpningen och bara gå en sväng istället.
MEN, man ska väl inte ge upp så himla lätt eller???
Jag tog mig nedåt ( ja, Brämhult där jag bor är en enda stor backe kan man säga.. LOL ) och tänkte att det kanske är lite bättre där.
Det var det ju ocskå, så jag lyckades faktiskt hålla mig till mitt program och springa det jag skulle.
Men det var ju förvisso halt ändå så jag tog det lugnt och sprang ( ja ja, joggade då, lol ) ganska sakta.

Kom hem och fick en överraskning. Jonas hade ställt in sin Tennis då han var lite krasslig ( Hmmm, det är ju väldigt synd om killarna när dom börjar bli lite små dåliga eller?? ;) ), och varit och hyrt 2 filmer istället.

Kan ju inte påstå att jag misstyckte så himla mycket till att få lägga upp mina trötta ben på soffbordet, slänga mig mig en go filt och krypa ner i soffan och spendera några timmar där, lol.

Såg sista 2 delarna av Johan Falk... Så där tycker jag tyvärr. Hade nog höga förhoppningar. Sista delen var den bättre utav dem i alla fall.

Nu så är det äntligen fredag! Helgen börjar om några timmar...

Efter jobbet idag så ska bär det av ner till stan för att leta maskerad kläder.
Sedan blir det tacco kväll och mys i soffan med tjejerna och Idol kan jag tro, lol.

Ha en härlig fredag!

/Linda

En helt vanlig dag..??

* Vaknade kl 5 ( Blä, 1,5 timmer för tidigt)* Super glad över att kupévärmaren nu fungerar igen när jag åkte till jobbet* Började dagen med ett skit-mail men blev glad över resultatet trots allt

* Sedan rullade det på.... Satt i telefon i princip nonstop mellan 8,30 - 11.55 så ingen fika hanns det med. Var tom kö i rummet för att folk behövde prata med mig, galet va?? lol

* Lunch, ja idag tog jag mig faktiskt tid till att sitta ned i lunchrummet och bara slappa en stund efter maten ihop med de andra :)

* Em kan beskrivas som: kaos - glädje - frustration - lycka. Ser med spänning fram emot morgondagen då en ny funktion går live på våran webb :)

* 16.30 time to go home!! Och jag gjorde det. Stängde ner när jag skulle idag :)* MEGA KÖ!!!! På väg in i en rondell fick en bil med släp stopp... I uppförsbacke... Ingen som kunde köra om. Tillslut tappade några bilister tålamodet och körde upp på gång vägen och körde om och ut i rondellen... Lindzen följde efter...

* Åkte och solade! Såååååååååååå skönt. Slumrade tom till och vaknade med ett ryck, lol

* Home sweet home. Inte en kotte hemma

* 20.56 sitter här och blickar tillbaka på en ganska fantastisk dag trots allt och känner mig nöjd med vad jag har presterat.

* 20.57 ojdå, inser ju att kl 6.30 ska jag vara i träningslokalen i morgon bitti, lol

Sweet dreams till alla underbara människor :)
(Oki, sweet dreams till alla mindre underbara människor också då.. )

Kram Linda

Att ladda batterierna...

Det har jag verkligen gjort i går.

Jag och tjejerna var ensamma hela dagen och kvällen och det utnyttjade vi till fullo, lol.

Först blev det träning för min del medans båda kidsen låg och sov.

Mmm, den yngsta sov ända fram till 11.45!!! Gaaad, vad är det för barn jag har, hahaha.

Vi åkte i alla fall ut till min mamma, tog med Sara och Nellie också.

Sedan gick vi ut i skogen och grillade. Vilket ställe vi hittade... Bilder kommer längre ner...

Där kan man snacka om att ladda om batterierna till 100% vill jag påstå!!

Solen skiner, lagom kallt ( +2 grader ) inga måsten utan bara umgås med nära och kära och må så där himla bra. Se ut över sjön, se hur alla träden och alla färger speglar sig i vattnet..

DET är livskvalité för mig!!!

Senare blev det halloween firande, kidsen klädde ut sig och gick ut...

Hahaha, dom hade så himla roligt. Jag är iof inte riktigt för det där med Halloween... Tycker det är lite så där.... ja ni fattar nog....

På kvällen efter det så åkte jag och mina älsklingar till kyrkogården.

Blir så himla rofylld när jag är där. Framför allt en sådan här kväll när stjärnorna lyser så starkt och alla dessa ljus som är tända. Får en värme i kroppen som jag inte kan förklara, men vilka braiga tankar som kommer om alla nära och kära. Framför allt om dem som jag tyvärr inte får ha runt omkring mig just nu....

Hanna tog med sig sin bästa sten ifrån Bulgarien och på den hade hon skrivit Joachim...

Ja, tårarna föll av både glädje och smärta just då kan jag erkänna....

För mig så är dock tårar något ganska positivt. Har försökt lära mina tjejer det också.

Det är inte en svaghet att gråta, för mig är det helt tvärtom.

Oj, blev lite djupt, men man kan ladda batterierna på det viset också tycker jag...

Mina är nu nästan på 100% så i morgon är det en ny vecka med nya utmaningar och jepp, jag är beredd :)

Kramiz