söndag 21 februari 2010

En go söndag

I går var det dags för mitt och Mias årsmöte ;)
Dock så hade inte Borås Dövstummas förening årsmöte på Grand denna gången, lol.

Dagen började ju inte så bra. Ryggen kändes kass och foten likaså.....
Men efter en del tårar och vila så begav jag mig ut i snön och vandrade ut till Brämhults fotbollsplan dit Mia kom och hämtade mig.
Vi köpte med oss lite mat och åkte hem till Mia och åt. När maten var i kistan så kom spriten fram och det blev Razz, sprite och frusna hallon - namnam :)

Satt i myskläder och kollade melodifestivalen och drack sommardrinkar och skrattade och hade skoj.
Efter det så blev det OS och vilken rysare...
Vi satt och ropade och tjoade och när det blev guld och silver så var nog både jag o Mia övertygade om att våra hejarrop hjälpte svenskarna, lol.

När klockan närmade sig midnatt så bestämde vi oss för att bege oss in till stan och då blev det Grand.
Men nja, där var det inte så himla skoj. Nu fick vi ju skoj ändå, man har ju inte roligare än man gör sig ju?!?!?!

Förra året så körde vi Fångad av en stormvind på toaletten på Grand.
I år så höjde vi ribban lite och körde Doktor Doktor ( Elin Lantos bidrag i melodifestivalen... lol )
Resultatet blev det här:


Som synes så hade jag inte lika mycket fluff år som Mia, hahahahaha.

Efter en skojig kväll i går så har det blivit en lugn dag hemma och nu blir det lite OS....

Kram L


lördag 20 februari 2010

Deppo....

Fy...
Vaknade i morse av att Jonas ropade på mig så jag fick skynda mig upp och ser då snökaoset!!
Jonas trodde att han kunde trotsa snön och körde ut med bilen då han skulle åka och jobba.
Gick ju inte utan han kom ut till vändzonen och blev där ståendes...

Så det var ju bara att dra på sig termobyxor och jacka och bege sig ut.
Jonas försökte dra igång snöslungan och den startade utan problem men drivet för snön funkade inte!!
I går gick den hur bra som helst ju!?!?!?!

Så det blev till att ta fram skyfflarna och börja skotta bort ca 40 cm snö....
Tillslut så blev det ju skottat men nu när jag kom in så känner jag ju att detta var inte bra för ryggen.
Dessutom så brast trampdynan igen, denna gången gör det mkt ondare än vad det har gjort tidigare...

Tårarna bara sprutade och tjejerna undrade vad som stod på... Kunde inte hjälpa det..
Tycker det är såååå grymt orättvist!!!

Dessutom så fortsätter snöhelvetet falla ner... Nu får det vara slut!!

Och jag vill bli helt frisk i kroppen!
Nu är jag inte bara orolig för gbg-varvet utan även för Sälen resan! Tänk om jag inte kan åka slalom??

//L

tisdag 16 februari 2010

A catch up...

Tiden går ju så himla fort?!?!?!?!
Hinner ju inte riktigt med... Men ska försöka sammanfatta lite vad som har hänt sedan sist...

Min rygg blev riktigt bra efter besöket hos David. Helt otroligt, trodde jag aldrig!!
Men efter det så har jag inte känt av något i ryggen i alla fall... peppar peppar...

Foten, tja, vad ska man säga.... SKIT??
Men i morgon ska jag i alla fall till vårdcentralen så en doktor får se på den.
Får hålla tummarna att det går bra och får positiva besked :)

Var och tränade i morse.. Phu... Det var segt.... Men jag gjorde det i alla fall!!
Satte mig på motionscykeln och cyklade knappt 6 km. Helt ok tycker jag... Får ju tänka på att jag ska kunna sitta på kontorsstolen, lol.
Sedan var jag ju bara tvungen att testa foten lite. Blev 5 min lugn jogging på löpbandet...

Vi har börjat med en ny mattradition hemma denna veckan också!!!
Varsin dag väljer vi vilken mat vi skall ha på kvällen och personen som väljer skall också laga den eller i alla fall hjälpa till att laga maten.

I går var det Sandras första dag. Hon hade valt pannkakor och var super duktig!! I am so proud :)
Dubbla satser gjorde vi så det var till att stå vid spisen en ganska så bra stund, lol.
Men vad gör man inte??
Hoppas det blir skoj för alla, framförallt så blir det skönt för mig att slippa komma på vad vi ska äta varje dag samt att laga all mat :)

Tja, det var lite snabbt vad som har hänt...
Kanske skriver lite oftare nu, vem vet?? lol

Kram L

onsdag 10 februari 2010

Funderingar...

Det här med träning är ju en intressant tanke...
Jag började springa pga Göteborgsvarvet. Slet som ett djur i början.
Efter ett tag så började jag ju gilla det, tom längta efter att få ge mig iväg ut.

Då börjar skadorna och sjukdomarna...
Och så har det fortsatt hela tiden. Börjar ju fundera på varför?? Jag har tagit det lugnt med träningen och inte jagat livet ur mig.
Så tycker i alla fall jag...

Varför blir det så då?? Man bygger ju upp kroppen, börjar må bättre och i den vevan så slår kroppen tillbaka och man får börja om från början.
Vore det inte mest logiskt att det vore tvärtom??

Idag så fick jag i alla fall ett bryt... Tyvärr...
När jag satt i soffan i går kväll så kände jag hur det högg till i ryggen igen. Precis på samma ställe där jag har haft ont till och ifrån nu ett tag..

Gick och la mig och kunde inte sova. Hur jag än låg och vilka knep jag än tog till så högg det om och om igen i ryggen. Så om jag skall summera natten så tror jag inte jag fick mer än 1-2 timmars sömn....

Vaknade och var ganska så trött men men.... Bara gilla läget...
När jag står och tar på mig tröjan så känner jag nästa knytnävslag. Var en riktigt rallarsving!!
Någonting i trampdynan brast IGEN!! Också precis samma ställe som det var tidigare...

Jag kunde bara inte rå för det utan började stortjuta. Nu var jag ju på G igen med löpmingen och återigen så blir det ett magplask som heter duga och förhoppningsvis så kommer jag att kunna börja om igen..

Men det är nu mina funderingar börjar...
Är det verkligen värt det här? Hur mycket orkar jag med?
Hur många gånger orkar jag ladda om mentalt och även fysiskt?

Just nu känns det som om enough is enough, men med lite distans om några dagar kommer jag kanske att ha ändrat mig igen.
Men faktum är att jag ligger här i sängen och har nära till tårarna igen. Det har jag faktiskt haft nästan hela dagen...
Riktigt för jäkligt känns det!!!

Tror inte jag är känd för att ge upp i första taget och enligt mig är det en bra egenskap.
Men någon gång måste man väl kanske vara realistisk också och inse sina begränsningar.

Känns just nu inte som om det här med att springa gbg-varvet är något för mig. Har väldigt svårt just nu att se mig själv klara av 2,1 mil...

Nä, ska väl kanske inte tänka för mkt negativt nu utan vända det så att jag blir starkare... Men attans så svårt det är att vända tankarna just nu..

I morgon em ska jag till naprapaten, får väl se vad han har att säga om ryggen...
Foten har jag börjat rehabilitera idag genom att åka till Fotriktigt och köpa iläggssulor....

I morgon är en annan dag, förhoppningsvis så mycket bättre än denna dag..

Sov så gott!

Kram L

onsdag 3 februari 2010

Snööööö

Nu vill jag inte skotta mer!!
Körde fast med bilen i morse på garageinfarten...
Slutade med att vi fick flytta snövallen en halvmeter och låna grannen för att få loss bilen...

Kom hem idag och tänkte börja skotta lite, slutade med att jag skottade färdigt hela garageinfarten och blev helt slut i kroppen....
Men I did it...

I går sprang jag lite på löpbandet och det kändes ganska så ok, men det är allt ganska så jobbigt att springa på det....
Lite lättare att springa utomhus tycker jag!

Nu hoppas jag att Jonas kommer hem med lite mat snart!

Kram L