*piiip* *piip* *piip* *piiip* *piip* *piip*

*piiip* *piip* *piip* *piiip* *piip* *piip*
*piiip* *piip* *piip* *piiip* *piip* *piip*
*piiip* *piip* *piip* *piiip* *piip* *piip*

Pipen står för ord som jag inte knappt kan uttala, än mindre skriva....

Laddade som faaaan för att ge mig ut och springa i morgon bitti.. Äntligen!
Stannade inomhus igår för att ta det säkra före det osäkra och inte rusa iväg...

Haft en kanon bra dag på jobbet... Oj oj oj så mkt roliga saker som sker just nu...
Åkte hem, stod rakt upp och ned och pratade med Jonas om helgen när jag känner det...
Sa inte ett pip men det syntes tydligen något i mitt ansikte för Jonas frågade vad det var som hände...

Jag kännde hur något brast i min trampdyna...
IGEN!!!!!!!!!!!!!
Precis samma ställe på samma fot där något gick sönder sist och jag blev svullen och fick världens blåmärke..

Hur är det möjligt??????????
Vad ska jag göra??

Det här är baske mig inte rättvist!!
Och ja, JAG VET att det finns dom som har det oerhört svårt, ex alla människor på Haiti mfl...
Jag borde inte klaga och det vill jag nog inte göra heller... Bara att gilla läget som vanligt..
Men nu blir jag uppriktigt sagt snart galen...
Och faktiskt tom riktigt ledsen... :(
Vill inte ha det så här.....

Over and out....

/L