söndag 13 september 2009

Strength to carry on...

Ja, styrka till att fortsätta får man mer än vad man tror.
Vill på detta viset tacka alla som ger mig styrka, det betyder mer än vad jag någonsin kan beskriva!!!
Kan inte nämna alla, men känner du dig träffad så är det absolut menat till dig!!! :)

Men här kommer några....
Mina älskade barn:
Dem är KÄRLEK, dem är glädje, de peppar mig, de tillrättavisar mig när jag behandlar dom orättvist ( enligt dem i alla fall ;) ), de fyller mitt hjärta med alla möjliga känslor som inte ens går att beskriva!!
Min man:
Som är den som känner mig allra bäst tror jag. Som stöttar mig i princip nästan allt jag gör faktiskt. Får kanske inte alltid den responsen tillbaka som du borde fått... Det känns oerhört mäktigt att ha en person i sitt liv som vet precis vem jag är och som faktiskt har delat nästan hela sitt liv ihop med mig. 22 år tillsammans är mycket.... Finns både berg och djupa dalar genom dessa år... Men tack för att jag får vara mig själv och för att du är en sådan fantastisk pappa och man!
Mamma:
Vad vore jag utan dig mammsen?? Du ger mig styrka när jag behöver det! Sedan är du stark nog att låta mig få utveckla min egen styrka, även om det kanske är svårt att se på ibland... Men när jag behöver det som mest så ger du mig sådana där klockrena råd och visdomsord - du är oumbärlig för mig!!
Familjerna:
Hur skulle man klara sig utan sina familjer? Finns höga berg och djupa dalar i alla förhållanden, så även familjerelationerna. Men det är väl genom att ta sig igenom allt som man stärker banden? Sara, Nellie, Tobbe, Pappa, Gun, Ulle, Stefan, Jonnas, Oliver, Wilma, Gunnar, Agnetha, Pelle, Robin och Rebecca. Vilken tur jag har som får ha er omkring mig!
Tessan:
Min självvalda syster. Du är ju grym på att peppa mig och får mig till att reflektera och inse alla bra saker i mitt liv. Vem kunde ana att vi skulle bli som systrar den där nyårsdagen får en massa år sedan?
Ulle:
Du får vara med på två ställen se jag ;) Liksom Tessan så är du också grym på att peppa och få mig till insikt. Och så himla hjälpsam och godhjärtad! Så himla enkelt att prata om allt och inget. Vilken tur att Stefan inte gav upp ;)
Mina vänner:
Vilken tur jag har som får omge mig med så många vänner, som man kan skratta och gråta med, prata och umgås med, sporta och festa med och som tar mig för den jag är.... Det blir allt för sällan som vi hinner umgås, men med er så vet jag var jag "har er" och att ni finns där lika mycket som jag finns där för er!!

Åhh, det finns så många som jag skulle kunna och vilja nämna som har påverkat mitt liv, men jag tror och hoppas att du vet vad du betyder för mig!
(Och är du osäker så fråga mig, så ska jag gladeligen berätta ;) )
För visst har jag blivit påverkad ;) Vem hade kunnat tro att jag skulle börja spela golf? Att jag skulle byta jobb? Att jag skulle börja springa? Att jag började använda jeans? Att jag skulle börja blogga? Att jag skulle börja att älska att börja tälta? Att jag åker slalom? Att få HH att driva in fakturor? hahahaha, ja, som sagt:

You mean a lot to me - thank you for beeing in my life :)

Kram Linda

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar