Blir ledsen och det gör ont i hjärtat av att blivit varse om vad detta betyder...
Symmetrisk lupoid onychodystrofi heter denna fasansfulla sjukdom, SLO är förkortningen.
Det är en kronisk klosjukdom som innebär att i övrigt friska hundar plötsligt tappar flera eller alla klor.
Nu sitter jag här hemma med en helt utmattad Wille efter att ha bytt bandagen på Blå Stjärna.
Tyvärr så blev det ytterligare en klo som de var tvungna att ta bort, nu totalt 10 klor bortta :(
På onsdag skall vi dit igen för att byta dem på nytt och se hur det ser ut.
Eftersom han fortfarande har väldigt ont så kan jag inte lägga om det hemma utan han behöver en kraftig bedövning för att det överhuvudtaget skall gå att röra.
Fick en fråga om hur jag upptäckte det och nu i efterhand så önskar jag att jag hade fått veta det lite tidigare, för då kanske det hade gått att hejda lite tidigare också så att det inte blev så jobbigt för honom...
Wille började slicka på sin ena tass väldigt mycket. Jag tittade på den men kunde inte hitta något konstigt, det såg vanligt ut liksom. Efter ca 14 dagar lossnade en klo på honom. Jag förknippade inte detta med slickandet tyvärr utan trodde han hade fastnat i något. På Blå Stjärna gjorde det rent och vi åkte hem.
Han fortsatte att slicka på bandaget och ville bita lite där så tratten fick vara på nästan hela tiden. Ringde till djursjukhuset igen och frågade om det skulle vara så här och ja, det kunde det vara, han kanske tyckte det var irriterande att ha ngt på tassen osv...
När det var läkt så satte vi på en strumpa men den var han ganska snabb med att dra av (de är smarta våra vovvsingar!!!) och slickade på tassen igen. Tratten på....
Jag trodde att det berodde på att de höll på att läka men NU inser jag ju förstås varför...
Det var fler klor som inte var bra!!
Han slickade även på sin andra tass emellanåt och NU vet jag ju också varför han gjorde det.... Där fanns det klor som höll på att lossna också :(
Efter ytterligare två veckor så lossnade en klo till på samma tass. Nu började jag fundera seriöst på vad som var fel...
Åkte till Blå Stjärna och de sövde honom och tog bort resterna på klon. De passar på att klippa de övriga klorna och när de klipper en klo på baktassen så lossnar den också!!
Nu började de misstänka klolossningssjukdomen SLO...
Fick en ny tid för undersökning två veckor senare men hann inte åka dit.
Två dagar innan dess så hade han fruktansvärt ont och det hade inte läkt på de sista två klorna riktigt tyckte jag, så jag åkte in på en akuttid tack och lov.
De behöll honom där och sövde honom för att gå igenom klorna och ve och fasa. Det var värre än vad vi hade kunnat tro.
Alla klorna var av väldigt dålig kvalitet och de fick ta bort ytterligare 6 klor!!!
Nu hade han bandage på alla 4 tassarna.
Jag fick hämta honom dagen efter då han var tvungen att vara kvar för att medicineras mot smärtan....
I torsdag em kom vi hem. Sedan dess har han gnytt och varit "hög" då han haft ett morfinplåster på sig.
Idag var vi som sagt tillbaka hos veterinären för omläggning av bandage. Det hade inte riktigt läkt så bra som hon hade velat men hyffsat bra.
Dock så var det ytterligare en klo nu som var rejält dålig så hon fick ta bort den idag med.
10 klor borta alltså...Och det såg ut att blir fler inom kort tyvärr.....
Wille har tydligen en aggressiv SLO just nu tyvärr och det finns inte en enda klo som är av bra kvalitet men de vill inte ta bort dem just nu, de tog bara de mest akuta tack och lov.
Så nu äts det kosttillskott, antibiotika mot infektionen samt kortison och nu hoppas vi bara att det stabiliserar sig så han slipper ta bort fler klor denna omgången.
Men det är en kronisk sjukdom som han kommer att få ha resten av sitt liv. Jag kan bara hoppas att det blir för honom som för flera andra jag har hört talas om, att det kommer i skov och att det kan dröja många år innan nästa kommer!!!
Hur det blir framöver återstår att se men vi hoppas att han skall kunna ha ett så normalt liv som vanligt så klart! Men tufft har han det just nu min lilla svartbjörn...
Enda gången han är lite lugn är när han och jag ligger i min säng och jag klappar honom försiktigt och pratar lugnt med honom.
Önskar sååååå att han mår bättre snart!
